tisdagen den 10:e mars 2009

Mobiler använder kobolt från Kongo

Under lunchen på Nordiska Museet kom vi att prata om barnarbete för att bryta mineralen som används i mineraler. Samma kväll, när barnen somnat och natten sänkte sig över förorten, surfade jag mig fram till hur det egentligen låg till.
Kobolt omvandlas till tantalum stoft, det magiska stoft som handlas på världens råvarubörser och styr strömmarna i mobiltelefoners kretskort, och datorer också för den delen. Utan kobolt, inget tantalum. Utan tantalum, inga mobiltelefoner.

För 10 år sedan gick intäkter från koboltbrytning direkt in i krigsherrarnas egna fickor, via försäljning i Belgien, ett inbördeskrig som skördat över 5 miljoner liv. Rwanda sägs ha tjänat 250 miljoner dollar 1998 på kommersen. Därtill försvann 90% av gorillorna då coltan bröts i nationalreservat. 

Sedan inbördeskriget uppmanas bland annat mobiltelefontillverkare att köpa sitt kobolt från andra ställen än Kongo, som Australien och Brasilien. Men världens största tillverkare av laddningsbara batterier, Kina, köper sin kobolt, som batterierna är gjorda av, uteslutande från Zambia och Kongo. Så helt lätt att komma runt problemet är det inte. 

Detaljen om kobolt kopplas till BridgeTown, mobiltelefontillverkaren i södra Kina med kopplingar till den illegala elektronikåtervinningen i Guiyu, över vilken romanen Gröna Änkan ryttlar som en tornfalk. BridgeTown sägs vara engagerad i distributionen av coltan i Kina genom direkt samröre med krigsherrar i Rwanda.



Läs mer: Prospect - Congo´s coltan rush
Läs mer: Global Issues - Guns, money and cellphones
Läs mer: FNs rapport om Kongo (2001)

0 comments: