Mailer: An American Dream

I bokklubben läser vi Norman Mailor´s "An American Dream" från 1965. Huvudpersonen Stephen Rojack är en dekorerad krigsveteran, sedemera politiker och programledare, som mördar sin fru. En brutal historia med inslag av fantasi och realism.

Om Rojack förkroppsligar den amerikanska drömmen finns det mycket som döljer sig under ytan. De första 50 sidorna innehåller 1 försök till självmord, 1 strypning av sin fru Rojack försöker dölja som självmord, 4 historiska mord Rojack begick under 2a världskriget, 1 boxningsscen med hot om dödlig utgång, 2 sexscener med hushållerskan och ett dussin antydda sexscener till. Sedan kommer poliserna in, den smala smarta och godmodiga tjocka, som vanligt, och Rojack försöker ta sig ur knipan, utan ånger över sina egna handlingar.

Vad jag fascineras av är Mailers sökande efter kärnan i karaktärerna, hur han borrar hela vägen ner i deras psyke och väjer inte för något. Här blandas högt och lågt med vida associationer och starka metaforer, utan att för den skull tappa drivet framåt. Boken skrivs i jag-form och nya personer introduceras långsamt, en i taget. Mailer väljer de starkaste av känslor (mord, makt och sex) och vilar i dem, låter dem överlappa varandra och kokar ner dem till djuriska drifter som att tvinga eller betvinga.

Mailers "An American Dream" påminner i sitt anslag och titel om Bret Easton Ellis våldsamma "American Psycho", fast Ellis är långt mer grafisk i sina skildringar av våldets natur. Bortsett från våldscenerna tillhör Easton Ellis en av mina favoriter med sitt avskalade och kyliga språk som lämnar ett intryck av raka motsatsen. Allra bäst gillar jag "The Informers" som snart kommer som film.

Läs mer:
Om Norman Mailer
The 25 sexiest novels ever written

Mobiler är guld värda

Ur ett ton malm utvinner man cirka 5 gram guld. Ur ett ton eller omkring 10 000 avlagda mobiler utvinner man 150 gram guld, 100 kilo koppar och 3 kilo, plus andra metaller till ett värde av cirka 40 000 kr. Metaller i mobiler som är lätta att transportera och koncentrerade i förhållande till sin volym. Ur ett ton kretskort utvinner man 300 gram guld.

Förra året såldes 3,5 miljoner mobiler i Sverige eller 350 ton mobiler till ett metallvärde av 14 miljoner kr. I Kina säljs 5 miljoner mobiler i månaden.

Japanska företag importerar begagnade kretskort från Singapore och Indonesien för att föda sina återvinningsindustrier. Industrier som producerar lika mycket guld som en liten guldgruva.

Läs mer: Urban miners look for precious metals in cell phones

El-kretsen håller tätt

I ett samtal med Mats Holme, vd på MobilTeleBranschen, om avfallsläckage, följde jag hur reglerat insamlingen sker av elektronikskrot i allmänhet och mobiltelefoner i synnerhet via kommunala återvinningsstationer. Från hämtning till återvinning av certifierade återvinnare. På frågan om avfallsläckage nämnde Holme att det har förekommit stölder vid stationerna. Lås på containrar, hämtning varje dag och i slutändan bevakning har rättat till de problemen.

Mellan 8-10 procent av de mobiler som sätts på marknaden samlas in. Holme förklarade det med att en mobiltelefon används i genomsnitt 3 år, sedan ligger den i en byrålåda i 5 år. Det tar således 8 år för en ny mobil att hamna i återvinningsstationen. Anledningen är att mobilen har personlig information, den ärvs av andra familjemedlemmar och används som reservtelefon.

Romanen Gröna Änkan fokuserar på avfallsläckaget utanför Elkretsen, den organisation tillverkarna betalar till för att samla in elskrotet, som en följd av producentansvaret. Kryphålet finns i klassificeringen av avfall. När konsumenten lämnar ifrån sig en mobiltelefon klassas den som skrot och skall behandlas som miljöfarligt avfall. När Elkretsen driver processen hålls denna linje strikt.

En mindre nogräknad uppköpare kan emellertid hävda att den kasserade mobiltelefonen går att återanvända. Klassas den som en produkt gäller helt andra regler för transport och export än för miljöfarligt avfall. Enklast är helt enkelt att strunta i att anmäla elskrotsexporten till Naturvårdsverket och hoppas på att den underbemannade tullen fokuserar på narkotika och trafficking istället.

Mindre nogräknade skrothandlare, eller metallåtervinnare, säljer till högstbjudande. Med låga arbetskostnader och noll utgifter för miljörening är det inte svårt att gissa vem som kan erbjuda det högsta priset. Sopmaffian i Guiyu torde vara en av aktörerna. Iallafall i romanen Gröna Änkan.

Se mer: Återvinning av elskrot (Elkretsen)

Miljödriven avfallsupphandling

Idag går hälften av hushållssoporna till förbränning. Genom miljödriven avfallsupphandling kan mer metaller återvinnas och skickas in i produktionen igen. Det reducerar klimatpåverkan med tanke på hur energikrävandet det är att utvinna metaller.

I en dom i regeringsrätten nyligen måste alla kommuner i Sverige upphandla sin avfallshantering offentligt. Det öppnar upp för större konkurrens på avfallsområdet, lägre kostnader och teknikutveckling som kan gå på miljöteknikexport till länder som bevisligen behöver se över sin avfallshantering. 

Som Guiyu i södra Kina. 

Läs mer: "Dags ställa återvinningskrav på avfallet".

Folkrörelse 2.0

I ett nyhetsbrev från PR- och Kommunikationsföretaget Springtime skriver de om den nya folkrörelsen där möjligheten att påverka är en viktig drivkraft. Anders Lundkvist, konsult på Springtime, sammanfattar huvuddragen:  

1. Enfrågefokuserade: De är ofta fokuserade på en eller få frågor och när de har uppnått sina mål upplöses organisationen. Istället för att fokusera på hur organisationens överlevnad ska säkras i oändlighet utgår organisationen ifrån att den har tidsbegränsad uppmärksamhet från sina medlemmar och det gäller att agera snabbt. 

2. Decentraliserade: De använder nätet för att samlas, koordinera sina aktiviteter och fatta beslut. De behöver inte längre utse delegater som ska representera medlemmarna på en fjärran kongress. 

3. Självorganiserande: Rörelsen utgår från att medlemmarna själva kan bidra till samt organisera sina aktiviteter. Centralstyrning på detaljnivå anses kväva medlemmarnas engagemang och hindrar rörelsen från att nå sina mål.

Exempel på Folkrörelse 2.0: www.stoppagatuvaldet.nu, Clean Clothes Campaign och Avaaz.org.

Romanen Gröna Änkan är ett sätt att försöka påverka genom att visa på komplexiteten (i det här fallet återvinning av mobiler), utan att låta komplexiteten i sig bli en ursäkt för att inte handla (verka för att mobilen återvinns på ett korrekt sätt). 

Bilden är från www.stoppagatuvaldet.nu.

Slutasnacka.se

Se här ett lovvärt initiativ från KPA Pension: SlutaSnacka.se. Företag blir aktivister.  Så skall det låta! En tredjedel av världens börskapital är knutet till pensionspengar. Här borde man skapa en kampanj för att återvinna mobiler vad det lider.

Hyra en mobil

Hur skulle det se ut om man kunde hyra en mobil istället för att köpa den? Då kunde man fortfarande få den senaste modellen, eller bara en som fungerar. Tillverkaren säkrar råvaran då de får tillbaka mobilen de hyr ut och får incitament att designa mobilen så att det går att återvinna på ett enkelt sätt. Att hyra mobiler behöver ju inte ske över hela linjen, utan kan vara en eller ett par produkter.

Detta skulle vara ett exempel på en funktionsorienterad affärsmodell för hållbar konsumtion.

Läs mer: Product Service System

Helheten finns i varje del

Peter Senge och Otto Scharmer med flera utforskar en ny teori om lärande och förändring i sin bok "Presence". De landar i U-teorin (Theory U), se bild till ovan. Enkelt uttryckt handlar U-teorin, som jag förstår den, om att stoppa tjattret i huvudet, släppa kontrollen, och låta något annat träda fram i dess ställe. Ett annat som tar in Helheten, vilken finns i varje del. Vägen dit är genom ökad närvaro i nuet. Här spelar naturen en viktig roll. Den kan hjälpa oss att återkoppla till oss själva.

Läs mer: "Presence" och "Theory U". Klicka på bilden ovan för att se den ordentligt.

Den nya folkrörelsen

Och här går man omkring och känner sig unik! I SvD läste jag i helgen om att skriva böcker har blivit en folkrörelse, som "Spola Kröken" på 70-talet. Äntligen, säger jag.

På område efter område tar allmänheten över det som förut var förbehållet experter. Se bara på YouTube och de filmer som läggs upp. Eller iTunes där över 50 procent av musiken som finns tillgänglig laddas upp av små okända band. Flickr för fotografier. Blogger eller Wordpress för att skapa sin egen tidning. Google för att marknadsföra sina produkter. Det blir allt trängre vid porten att visas i de etablerade tv-kanalerna, men då kommer CurrentTV. För mindre än 500 kronor kan du köpa dig rätten till en egen tv-kanal på webben.

Men vem är mottagaren för all denna information? Bo Dahlbom pratade 2001 om tjänstesamhället vi går in i. I varusamhället tar man inte betalt för tjänster. I tjänstesamhället är det bara tjänster man tar betalt för. Vi tvingas till kundvård och kundjakt och lönsamma kundrelationer. Om varor produceras i fabriker och dokument på kontor, utövas tjänster med IT. Som till exempel svenska Vulkan som erbjuder vem som helst en distributionskanal för sina böcker, utan lagerhållning, utan att gå omvägen över ett förlag. För att sälja många böcker via Vulkan tror jag inte att man skall tänka bok, utan tjänst. Typ föredrag med bok, inte bok med föredrag. Något Interesting slog mynt av när de började sälja sina Idéböcker.

6 600 kronor till BRIS!

Sveriges Radio var här på förmiddagen med direktsändningsbil och körde barnvagnauktion på våra gamla barnvagnar (och en barnvagn från en granne) efter min frus idé. Innan inslaget "Kränga barnvagnar" och programmet 90 minuter var slut hade Radio Stockholms reporter Bosse Johander dragit in 6 600 kr till BRIS. 

Barn är oslagbara. 

Uppdrag Granskning synar IT

Nyss avslutade SVT sin sändning om Uppdrag Granskning om arbetsförhållanden hos leverantörer av mobilmaster till Ericsson och Telenor. Ännu ett program om skrämmande produktionsförhållanden i tredje världen. Det reser en rad frågor och kommentarer:  

1. Om dessa förhållanden råder hos leverantörer till företag som är bland de främsta inom ansvarstagande företagande, som Ericsson och Telenor, med månatliga kontroller på plats, hur ser det då ut i nationella fabriker eller mindre företag i Bangladesh med inga eller få (mutbara) kontrollanter?

2. Är det så att det finns nationella lagar i Bangladesh för att rena avloppsvattnet från fabriker? Så är fallet inte i flera delstater i Indien har jag hört.

3. Fabriksledningen i inslaget verkar stolta över sin fabrik. Då kameramannen ser flipflop på fötterna vid en lyftkran, ser vdn från Bangladesh framsteg i ett av världens fattigaste länder. Om alternativet är svält är ett jobb vid en fabrik för att försörja sin familj nog inte ett svårt val. Entreprenörer och industrin lyfter många ur fattigdom och skapar resurser för social välfärd.  

4. Samtidigt är det slående att Ericsson och Telenor agerar med kraft mot leverantörerna först när de får ögonen på sig. Uppdrag granskning tjänar således ett syfte som pådrivare. Ericssons informationsdirektör sa själv att Uppdrag Granskning hjälper att sätta fokus på problemet med leverantörer internt på Ericsson. Sedan finns det säkert projekt och framgångssagor i tredje världen Ericsson och Telenor hellre velat berätta.

5. Företagen har makt att påverka genom att helt enkelt dra in sin beställning. Vill leverantören samarbeta kan förbättringar ske snabbt. Även leverantörer med undermåliga miljö- och arbetsvillkor torde komma ifråga. Där är förbättringspotentialen som störst. Leverantörer som inte vill förbättra sig borde däremot uteslutas. 

Ekologiskt fot- & handavtryck

I en prisbelönad sajt - Worldchanging - talar redaktören Alex Steffen om ekologiskt handavtryck, dvs ett samhälle som strävar efter att förbättra ekosystemen och biologisk mångfald. En kommentar till begreppet ekologiskt fotavtryck. Se här för en kalkulator.

För att leva konsumerar vi vad naturen erbjuder. Varje handling påverkar planetens ekosystem. Så länge människan inte tar ut mer än vad Jorden kan regenerera spelar det mindre roll. Idag är människans ekologiska fotavtryck 23% större än vad som återskapas. Det betyder att det tar Jorden ett år och två månader att återskapa det som förbrukas på ett år. Vi lever på kapitalet, inte räntan. Det är inte hållbart.

Ett innovativt koncept för att skapa ett ekologiskt handavtryck är "biomimicry". "Att lära om naturen är en sak. Att lära från naturen är något annat", säger Janine Benyus från "Biomimicry Institute". Frågan Janine ställer sig är: "Hur skapar livet saker? Hur gör livet för att "saker" försvinner in i ekosystemet?

Om vi vill ha en mobiltelefons fördelar, men inte den fysiska produkten, hur skulle det se ut? Ett ställe att börja är de laddningsbara batterierna. Tänk om de drevs av solen direkt. BioPhotoPower.

Läs mer:

Ideas from Nature (Tällberg Foundation)

Worldchanging Manifesto: "Real solutions already exist for building the future we want. It´s just a matter of grabbing hold and getting moving."

Klimatsmart att förebygga

En forskare vid det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Hållbar Avfallshantering, Mattias Bisaillon, visar i en studie att förebygga avfall är ett kraftfullt sätt att minska klimatpåverkan. Deponering, förbränning, materialåtervinning i all ära, men att det inte uppkommer något avfall från början torde vara snäppet bättre.

För att förebygga avfall krävs att man väver in miljöaspekter redan i designprocessen. Det gäller produkten, men också förpackningen. Större förpackning kräver mer utrymme och ökade utsläpp från transporter. Nokia är ett exempel på företag som tittar extra på förpackning av mobiltelefoner och skalet till mobiltelefonen.

Läs mer:

Design for Sustainability (Unep)

Design for Environment (IIIEE)

Återvinning & klimatpåverkan

Svensk återvinning medför att de globala utsläppen av koldioxid årligen minskar med 6,2 miljoner ton eller tio procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser. Klimatnyttan med återvinning är inte nationell utan global. När vi i Sverige återvinner mer minskar behovet av jungfrulig råvara någonstans i världen och då minskar också energianvändningen och koldioxidutsläppen.

Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 g guld och 100 g palladium.

För att komma tillrätta med illegal elektronisk återvinning i Guiyu, södra Kina, behöver Sverige återvinna mer och säkerställa att det som återvinns transporteras vidare till certifierade återvinnare, helst i Europa för transporternas skull. Det kan i sin tur ge nya jobb i Sverige, bidra till teknikutveckling och stärka export av svensk miljöteknik till Kina, vilket i sin tur reducerar klimatpåverkan ännu mer.

Läs mer: Återvunnen råvara - en god affär för klimatet

Kommunikativa målgrupper

I en rapport om kommunikativa målgrupper i klimatfrågan delas allmänheten in i sex kategorier: Skeptikerna, Passiva, Nyvakna, Sansade, Engagerade och Elit. Kategorier som passar in i den klassiska s-kurvan om hur innovationer sprids. Skeptiker - Eftersläntrare. Passiva - Sena majoritet. Nyvakna - Tidig majoritet. Sansade - Tidiga anpassare. Elit - Innovatörer. 

En användbar indelning för att bättre anpassa budskapet till målgruppen. 

Uppmaningen från varumärkesexperten Rewir, som presenterade rapporten på Natuvårdsverkets seminarium om klimatkommunikation var att hoppa över Skeptikerna och Passiva. Fokusera istället på Nyvakna, Sansade och Engagerade, vilka täcker in 70% av allmänheten.   

Indelningen i sex kategorier kastar även ett förklarande ljus över romanen Gröna Änkan. 

Huvudpersonen Douglas Bååth tar rollen som Skeptiker i miljöfrågan. Douglas flickvän Louise är Sansad. Louise bästa vän Elisabeth hör till de Nyvakna. Handlingen drivs framåt av en kines, Zhuangzhuang, från anti-korruptionsbyrån i Peking, som är Engagerad. Den Zhuangzhuang vill åt, Lee Chian, tillika ledare för sopmaffian i Guiyu i södra Kina, är Passiv, liksom Douglas investerare Christian. Douglas vän Ludvig Celsius hör till Eliten som forskare på miljöområdet. Deras respektive inställning till miljöfrågan, i detta fall återvinning av elektroniskt avfall, präglar tydligt hur de agerar. 

Läs mer: Vilka är målgrupperna - och hur kommunicerar man med dessa? 

Bara epilogen kvar

För tio månader sedan bestämde jag mig för att skriva en roman om en miljöskandal, som ett sätt att driva miljöfrågan på ett annat sätt. Jag ville tre saker. 

För det första skulle miljöskandalen handla om en produkt de flesta kom i kontakt med. För det andra skulle alla vara ansvarig för miljöskandalen; konsumenter, företagare, kommunen, maffia, media, politiker, privatpersoner, och därmed ingen. För det tredje skulle det handla om en anti-hjälte. Att man kan göra rätt av fel anledningar och tvärtom. 

Två seriösa spår jag drev var stekpannor (matlagning) och nanoteknologi (solkräm) innan jag fastnade för mobiltelefoner efter ett tips från min Peter Arnfalk vid en sen middag i Malmö sensommaren 2007. 

Peter forskar på Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) där jag själv skrev min lic "e-Learning for Environment" år 2000. På IIIEE arbetar även Thomas Lindhquist, pappa till idén om förlängt producentansvar, vilken resulterat i lagkrav världen över att producenten skall ansvara för produktens hela livscykel. Forskare på IIIEE har även skrivit rapporter för Greenpeace International om elektronisk återvinning i Indien och Kina. Chris van Rossem presenterar sin doktorsavhandling på temat hösten 2000. Utan dem hade romanen inte varit möjlig. 

Så i natt var den klar. Avslutningsrepliken på romanen Gröna Änkan satt som en smäck. Nu återstår bara att skriva epilogen och redigering, redigering, redigering. Ingen skrivarkurs har jag gått men däremot en bra handledning i Jack Hart´s "A Writers Coach - The Complete Guide to Writing Strategies That Work."

Läs mer: Intervju med Jack Hart

Gästblogg: Kill your darlings

"Ytterst handlar det om språket, som med alla skönlitteratur", skriver Dorotea Bromberg. 

 

Journalisten Måns Mårtensson har läst igenom mina utkast till romanen Gröna Änkan både en och två gånger. Så här skriver han om vikten att slå ihjäl sina älsklingar, ´killing your darlings´:

"Jag är en tränad journalist, som har tampats med redaktörer och redigerare i hela mitt yrkessamma liv, både innanför och utanför EU-byråkratin. Det är det jag gör, fortfarande varje dag - jag skriver olika grejer, så som artiklar, informationstexter, slogans, presentationer, t o m tal. Jag har utvecklat en stil som funkar, där enkelheten och rakt-på-sak står i centrum. I am, som vi säger på engelska, killing those darlings. Det finns inget utrymme för missförståelser i mitt skrivspråk. Jag brer inte på med svåra och krångliga ord. Det är en dans på en knivskarp egg, eftersom det inte heller får bli snustorrt och tråkigt. Detta är min stora utmaning varje dag - inte VAD jag skriver om, utan HUR jag sätter samman orden och skapar förståelse, på mitt språk.

Mot bakgrund av detta, så tycker jag att din omskrivning är en förbättring av den första texten. Nu flyter texten bättre, det finns en linje och det rullar på ganska snabbt. Det finns en rytm i språket. Du har funnit din egen stil.

Samtidigt flänger det fram och tillbaka, ganska villt. Det är en salig blandning av talspråk, handling och tankar, beskrivningar och känslor. Det är väldigt maffigt, kompakt och stort. Som läsare måste jag flera gånger gå tillbaka, läsa om, för att förstå eller bara hänga med. Genom att skala av, blåsa ner och lätta på trycket så tror jag du åstadkommer samma resultat, fast med en enklare, klarare text. Jag har precis läst en bok av Benjamin Black, en irlänskt författare. Han, precis som många andra populära författare idag, ger hela stycken åt en tanke, åt ett resonemang, åt en konversation. De blandar inte en tanke med ett resonemang. Jag tror att om du "delar upp" texten där ett budskap (tanke, konversation, resonemang) får stå på egna ben, då kan du behålla ditt ganska kompakta språk."

Inlägget ovan är skrivet av Måns Mårtensson. 

Blood Diamond och kobolt

Basel Action Network (BAN) skapade debatt 2002 med sin film "Exporting Harm: The High-Tech Trashing of Asia". 

I BANs "Hall of Shame" listas ett antal institutioner och länder som aktivt arbetar för att underminera Baselkonventionens förslag att förbjuda dumpning av miljöfarligt avfall i fattiga länder. En lista som inte verkar helt uppdaterad. En institution som listas på BAN som motvalls är "International Council on Metals and Mining (ICMM)". Här kan man få metallindutrins egen syn på vad som händer på hållbarhetsområdet. 

Däribland möjligheten att återvinna litium-ion batterier (laddningsbara batterier) som använder kobolt. 

I romanen Gröna Änkan görs ett nummer av koboltutvinning från Kongo. Här investerar Kina kraftigt för att säkra tillgången av kobolt, bland annat för sin egen batteriproducerande industri. Tantalum-Niobium International Study Center uppmanar sina medlemmar att säkerställa att  kobolt från Kongo kommer från lagliga källor. Inbördeskrig, plundring av nationalparker och export av mineraler, diamanter och andra naturresurser för att finisiera militären i Kongo och Rwanda är anledningen. 

Export av naturresurser från Afrika dramatiseras i Leonard DiCaprios film: Blood Diamond. DiCaprio är också aktuell med filmen "11th hour".